Nya forskningsrön om rotogräsbekämpning

Timing är avgörande för mekanisk ogräsbekämpning, men ny forskning visar att vi i de allra flesta fall är ute för sent för att få en utarmande effekt på besvärliga rotogräs som tistel och åkermolke.

Nyhetsbrev

Missa inget spännande som händer hos oss på Lyckegård.

Hur vi behandlar dina personuppgifter?

– nya forskningsrön om rotogräsbekämpning

Rotogräs bekämpas mest effektivt vid dess kompensationspunkt, alltså tidpunkten då fotosyntes och cellandning är lika stor, förrådsnäringen i rötterna förbrukats för att försörja ovanjordiska delar av växten och torrsubstansmängden i rotsystemet är som lägst. Då är ogräsets motståndskraft mot mekanisk bearbetning som lägst och bekämpningen får den bästa utarmande effekten på ogräset. Det har länge talats om att kompensationspunkterna på några av våra viktigaste rotogräs skulle vara 8-10 blad för åkertistel, 5-7 blad för åkermolke och 3-4 blad för kvickrot. Enligt forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet talar nu mycket för att det sker tidigare än så.

Tidig bekämpning

De senaste tio åren har många låd- och fältförsök anlagts vid SLU för att identifiera ogräsens kompensationspunkt, titta på kemisk och mekanisk bekämpning samt selektiv avskärning med Combcut. Forskarna har då tittat mestadels på tistel och molke men 2017 lades även kvickrot in i försöken. Resultat visar att molke når sin lägsta underjordiska vikt vid 4-5 blad och att tistelns kompensationspunkt infaller redan före trebladsstadiet. Preliminära resultat visar att så även är fallet med kvickrot och kompensationspunkten verkar infalla före utvecklingen av tre blad.

Åkertistelns kompensationspunkt infaller när den har utvecklat 2-3 blad och för åkermolke innan fembladsstadiet. Då har ogräsen nått sin lägsta underjordiska vikt och är som känsligast för mekanisk bekämpning, som exempelvis kultivering med KvickFinn eller annan bekämpning. Bilder visas nedan på hur molke och tistel ser ut i sina respektive kompensationspunktsstadier. Foto: Varwi Jacob Tavaziva

Lyft upp rötterna…

Den absolut bästa diagnosmetoden när det gäller ogräs är att gå ut i fält och göra en bedömning. Hur ser det ut i fältet? Hur stora är ogräsen? För bekämpning av rotogräs som molke, tistel och kvickrot med Kvickfinn, gäller det, för att få en långtidseffekt, att köra när ogräset är i sin kompensationspunkt. När rötterna skärs av och lyfts samt kastas upp och landar uppe på jordytan sker en utarmande effekt på rotsystemet och infektionen kommer att minska med tiden. Kör gärna med Kvickfinn 1-2 gånger på våren en vecka före sådd, då får du fin bearbetning på jorden och även bra effekt på rotogräs. Om du har stora problem med rotogräs kan en intensiv korttidsträda, på 6-8 veckor med 3-4 överfarter vara aktuell på försommaren innan sådd av fånggröda.

… eller skär av tisteln

Att skära av tistel med Combcut vid dess kompensationspunkt fungerar inte eftersom tisteln för nära marken vid denna tidpunkt. Vi rekommenderar därför att köra så fort ogräset sträckt på sig.


Senare körning kan också ha god god effekt. Enligt en utvärdering av avskärning i lådförsök från Sveriges lantbruksuniversitet fungerar det även att köra senare och ändå minska ogräsets underjordiska biomassa. Här spelar dock konkurrensen från grödan en mycket stor roll. I grafen nedan ser vi att avskärning (led J-L, se förklaring under figuren nedan) i kombination med stark konkurrens från vårkorn ger de bästa resultaten. Endast avskärning minskade underjordisk torrsubstans hos tisteln med 18-36% men i kombination med grödan minskade den ytterligare ca 71-82%.

”Tisteln är känsligast för mekanisk bekämpning vid 2-3 blad (kompensationspunkten). Man kan dock inte använda Combcut förrän tisteln har börjat sträcka sig. Det gör att man missar kompensationspunkten. Avslagning vid ett senare stadium med Combcut gör ändå att tisteln försvagas. Den tvingas använda resurser från rotsystemet för att skjuta nya skott. Har man lyckats etablera en konkurrensstark stråsäd så hjälper den till att trycka ned tisteln ytterligare.”

— ANNELI LUNDKVIST, INSTITUTIONEN FÖR VÄXTPRODUKTIONSEKOLOGI, SLU UPPSALA

Kan matcha MCPA

Combcut har studerats i flera forskningsprojekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet och har visat god effekt på tistel. Upprepad avslagning över år har alltså bevisat utarmande effekt på tisteln. Behandling vid rätt tidpunkt kan ge likvärdig effekt på tillväxt och utveckling samt fröproduktion hos tistel som kemisk behandling med MCPA.
Mekanisk bearbetning är alltså ingen quick fix, utan kräver upprepning efter hand som ogräsen skjuter nya skott.

Vill du läsa mer?

  • I dessa slutrapporter, https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/ekoforsk/resultat-2019/lundkvist_verwijst-slutrapport-2019.pdf, och https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/ekoforsk/resultat-2019/lundkvist_verwijst-slutrapport-2019.pdf sammanfattas de projekt som Combcut använts i.
  • Nya rön vänder upp och ned på kunskapen om rotogräs. Lantmannen nr 9 2020 s 38-39
  • Anbari, S., Lundkvist, A., Forkman, J. & Verwijst, T. (2016). Effects of root fragmentation on generative reproduction of Sonchus arvensis. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B – Soil & Plant Science, vol. 66 (5), pp. 391–398 Taylor & Francis.
  • Verwijst, T., Tavaziva, V.J. & Lundkvist, A. (2018). Assessment of the compensation point of Cirsium arvense and effects of competition, root weight and burial depth on below-ground dry weight – leaf stage trajectories. Weed Research p. 292–
  • Torssell, B., Eckersten, H., Anbari, S., Lundkvist, A. & Verwijst, T. (2015). Modelling below-ground shoot elongation and emergence time of Sonchus arvensis shoots. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B – Soil & Plant Science, vol. 65 (7), pp. 582–588 Taylor & Francis.
  • Tavaziva, Varwi Jacob, 2012. Effects of competition on compensation point and phenological development in Sonchus arvensis L. Avancerad nivå, A2E. Uppsala: SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi. https://stud.epsilon.slu.se/4572/
  • Tavaziva VJ, Lundkvist A, Verwijst T. 2019. Effects of selective cutting and timing of herbicide application on growth and development of Cirsium arvense in spring barley. Weed Research 59, 349–356.
  • Verwijst T, Tavaziva VJ, Lundkvist A, 2017. Effects of selective cutting and herbicide use in spring barley on seed production of Cirsium arvense. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B – Soil and Plant Science 67, 562–570.
  • Tavaziva VJ, Verwijst T, Lundkvist A. 2019. Growth and development of Cirsium arvense in relation to herbicide dose, timing of herbicide application and crop presence. Acta Agriculturae Scandinavica, Section B — Soil & Plant Science, 69, 189–198.

Sök på sidan