Vad är hållbart jordbruk?

Ett hållbart jordbruk betyder ett brukande som innebär att även kommande generationer ska kunna dra nytta av jorden. Men hur kommer vi dit?

Tillsammans mot ett hållbart jordbruk

De två stora motpolerna inom svenskt lantbruk har länge varit konventionell och ekologisk odling. Det tycker vi är synd, då vi i Sverige, rent generellt, producerar mat med väldigt liten miljöpåverkan oavsett odlingsinriktning.

Vi hoppas att olika odlingsinriktningar, kan dra nytta av och lära av varandra och på så sätt skapa en gyllene medelväg – ett hållbart jordbruk. Vi på Lyckegård tror att det uppnås med reducerad användning av kemiska sprutmedel, genom att hålla marken bevuxen en stor del av året, sunda växtföljder och effektiva mekaniska metoder.

Ekologisk odling

Inom ekologisk produktion avstår man från användning av mineralgödsel för tillförsel av näring till grödan samt kemiska preparat för bekämpning av ogräs och skadedjur. Istället används organiska gödselmedel, såsom gödsel från djurproduktion men det används även restprodukter från livsmedelsindustrin samt gröngödsel. 

För bekämpning av exempelvis ogräs och skadegörare används förebyggande metoder, mekaniska metoder och vall är ett stående inslag i växtföljden. Detta har flera positiva miljöeffekter såsom minimerad risk för spridning av miljögifter och positiva effekter på biologisk mångfald, men även nackdelar, då det oftast inte bidrar till lika höga skördar som konventionella odlingar. Läs mer om ekologisk produktion på jordbruksverkets hemsida.

Konventionellt jordbruk

Den vanligaste brukningsformen idag är det som kallas konventionell odling. Det innebär att mineralgödsel för tillförsel av näring och kemiska bekämpningsmedel mot insekter, sjukdomar och ogräs får lova att användas inom ramarna för det regelverk som finns i Sverige. Vid konventionell odling har man inte i lika stor utsträckning behövt ta hänsyn till att ha växtföljder som tillför näring till jorden eller motverkar växtföljdssjukdomar. 

Dagens konventionella odling har dock genomgått stora förändringar på senare år och mer och mer börjat inrikta sig på miljöåtgärder som gör att användningen av kemiska bekämpningsmedel kan minskas och gödslingen bli mer precis för att minska näringsläckage. Exempel på åtgärder är Lantmännens Klimat och Natur-program, rådgivningsmoduler inom Greppa Näringen och olika certifieringar som exempelvis Svenskt Sigill. För att över biodiversiteten anläggs exempelvis skalbaggsåsar och blommande kantzoner på många ställen i landet.

Teknik driver utvecklingen

Något som också driver på den positiva miljöutvecklingen inom lantbruket är den uppsjö av tekniska lösningar för exempelvis precisionsgödsling, som YARA N-Sensor, och sprutteknik som avdriftsreducerande utrustning på sprutan. Svenskt lantbruk är hårt reglerat och kontrolleras regelbundet vad gäller hur och när olika åtgärder får göras. På senare tid har den konventionella odlingen närmat sig den ekologiska och exempelvis tagit in mekanisk ogräsbekämpning i form av exempelvis radhackning för att reducera användningen av kemiska preparat.

Frisk mark - frisk gröda

Något som också driver på den positiva miljöutvecklingen inom lantbruket är den uppsjö av tekniska lösningar för exempelvis precisionsgödsling, som YARA N-Sensor, och sprutteknik som avdriftsreducerande utrustning på sprutan. Svenskt lantbruk är hårt reglerat och kontrolleras regelbundet vad gäller hur och när olika åtgärder får göras. På senare tid har den konventionella odlingen närmat sig den ekologiska och exempelvis tagit in mekanisk ogräsbekämpning i form av exempelvis radhackning för att reducera användningen av kemiska preparat.

Conservation Agriculture

Odlingssystemet Conservation Agriculture (CA) har fått fäste i Sverige under senare år och bygger på tre principer.

1. Minsta möjliga bearbetning av jorden dvs. no tillage – ingen mekanisk jordbearbetning sker. Istället tillämpas direktsådd och bearbetning sker endast med hjälp av växternas rötter och maskar som får fri framfart i den ostörda markmiljön.

2. Gröna fält så stor del av året som det är möjligt. Minst 30% av arealen ska vara täckt med växtrester eller mellangrödor året om. Detta kan minska risken för erosion, förbättra jordens struktur, konkurrera mot ogräs och sjukdomar, fixera kväve från luften, ta upp restnäring i marken för minskat läckage och slutligen binda kol till marken. En studie publicerad 2021 visar att det är bättre ur både skördesynpunkt och jordens biologiska mångfald att ha marken bevuxen en större del av året jämfört med att ha många olika grödor i sin växtföljd.

3. Artdiversifiering och fokus på en sund växtföljd. Här kan exempelvis olika mellangrödor användas, i blandning eller renbestånd, och fundera som mat till markens mikroorganismer.

Här förklaras grundprinciperna ytterligare.

Knäck mellangrödan

Inom CA odlas mycket mellangrödor som ofta avdödas kemiskt när det är dags att etablera nästa huvudgröda. Man kan även använda sig av en ”crop roller” eller kniv/knäckvält, en teknik som använts länge i exempelvis Nordamerika. Vi tycker att detta är en mycket intressant metod, som kan kombineras med minimerad bearbetning och har därför valt att lägga till knäckvälten CrimperRoller i vårt sortiment.

Går det att kombinera ekologiskt med CA?

I ekologisk odling jordbearbetas det mycket för att få bukt med ogräs eftersom kemiska preparat inte får användas, något som ökar dieselåtgången men även påverkar marklivet negativt. Därför är det svårt att kombinera ekologisk odling med reducerad bearbetning och än mindre med CA då det speciellt svårt att bekämpa rotogräs helt utan djupare bearbetning. Däremot går det att dra nytta av principerna i CA även inom ekologisk odling, exempelvis genom användning av mellangrödor.

Här kan du läsa en mycket intressant artikel som tar upp ekvationen CA+ekologiskt=?

Bearbeta mycket eller lite?

En del vill eller har inte möjlighet att renodlat bruka jorden efter Conservation Agriculture, men många använder sig idag ut av mer eller mindre reducerad bearbetning i jämförelse med ett plöjt system. Vi delar upp de olika reducerade systemen i ultragrund, grund och djup reducerad bearbetning.

Ultragrund bearbetning:
Att endast bearbeta jordytan 2-3 cm är ett bra sätt att exempelvis skapa en falsk såbädd för spillplantor att gro i. Eftersom minimalt med jord förflyttas är bearbetningen ekonomisk då bränsleförbrukningen är mycket låg. Att på detta sätt förbättra fälthygienen hjälper även till att i nästa steg minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Ett exempel på redskap för ultragrund bearbetning är en körning med Väderstad Carrier utrustad med Cross cutter disc eller grund bearbetning med tallriksredskap som Köckerling Rebell med 17 graders lutning på sina tallrikar.
För att undvika packning, vilket kan förekomma vid körning med tallriksredskap, kan man istället använda Köckerling Allrounder med gåsfötter för hundra procent avskärning.

Grund reducerad bearbetning:
Till en något djupare, men fortfarande mycket grund, bearbetning används olika typer av skärande tallriksredskap, speciellt på lite styvare jordar. Dock ställs stora krav på hur halmen behandlats vid skörd då det är stora växtmängder som ska blandas in i ett litet jordlager om halmen ej bärgats.
Med fördel används i dessa förhållanden den nya revolutionerande Köckerling Allrounder Flatline, en lång och öppen kultivator, för att undvika stockning. Därtill kan även en knäckvält, Crimperroller, användas som förredskap för att ytterligare sönderdela växtmassan som ska bearbetas ned

Djup reducerad bearbetning:
En något djupare reducerad bearbetning sker ofta jordar med luckringsbehov och där det finns en större mängd växtrester att blanda in. Här används då ofta en kombinationskultivator, som Topdown eller en kultivator som Köckerling Quadro eller Vector. Även Kvickfinn kan användas för djupare bearbetning.

Sök på sidan